Innehåll

emotionell bearbetning ptsd

Boktips PTSD

Vill du lära dig mer om PTSD? Läs då vårat boktips 'Emotionell bearbetning vid PTSD' skriven av Edna B. Foa.

Vad är PTSD?

PTSD vad är

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD, från engelskans Posttraumatic stressdisorder) är benämningen på den reaktion eller tillstånd som kan uppkomma efter en eller fler traumatiska händelser. Dessa kan vara händelser som personen själv upplevt eller har bevittnat, och ska, för att klassas som PTSD, ha varit allvarliga, skrämmande, livshotande eller traumatiska, som t ex katastrofer, fysisk eller psykisk misshandel, rån, olyckor, tortyr, våld i nära relationer eller sexuella övergrepp. Själva diagnosen PTSD kan endast ges om ovanstående kriterium möts, och att symtomen speglar de olika symtomkluster som finns. Det är vanligt att man försöker undvika att tänka eller minnas händelsen, och till och med yttre stimuli som kan påminna en om det skedda. Till exempel så kan det vara så att man undviker vatten eller att bada om man varit med om någonting traumatiskt kopplat till just det, vilket ofta kan vara fallet vid till exempel flykt. PTSD kan påverka ens vardagliga funktion kraftigt i den mån att man kan vara lättirriterad, få dålig sömn och ha svårt med koncentration. Det finns dock bra och evidensbaserade behandlingar att få. 

Symptom på PTSD

Den vanligaste kategorin av symptom vid klassificering av PTSD är återupplevelser av händelsen som kan uttrycka sig på olika sätt. Den andra är undvikanden, det att man försöker undvika att röra vid minnet/traumat, både verbalt men också i form av personer, platser eller situationer som påminner om den. På ett sätt så skapar dessa två kategorier av symtom en ond cirkel, där bearbetningen aldrig blir gjord eftersom att man undviker (antingen i ovilja eller oförmåga) traumat.

Flashback

Flashback, att kastas tillbaka till händelsen i vaket tillstånd upprepade gånger, är en återupplevelse av traumat. Detta uttrycker sig på olika sätt, vissa återupplever ljud (t ex hör röster), eller får kroppsliga sensationer. Andra kan få detaljrika minnesbilder eller få andra verklighetstrogna intryck. Mardrömmar är också vanligt. Dessa ger ofta upphov till stark ångest och stress.

Dessa flashbacks eller minnen kan triggas igång av externa faktorer. Som tidigare skrivet ovan är det vanligt att man undviker personer, platser eller situationer som påminner en om ens traumatiska händelse.

Överdriven vaksamhet

Det är vanligt med hyperarousal (överdriven vaksamhet), det att man har höjd vaksamhet och känner sig stressad/orolig, något som kan påverka ens dagliga funktion i mötet med andra människor. Man kan uppfattas som aggressiv, panikslagen eller ångestfylld.

Det är också vanligt att många lider av sömnproblem, depressioner eller missbruk vid PTSD. Samsjukligheten är hög.

För att definieras som PTSD så är det också viktigt att symtomen pågått under en tid, minst en månad. När man utsätts för ett trauma så är det vanligt med en akut stressreaktion, och då kallas det inte direkt för PTSD. PTSD bryter oftast ut inom 6 månader efter att traumat ägt rum, men kan också ta åratal att visa sig.

Vilka drabbas av PTSD?

vem drabbas av ptsd

Det är viktigt att nämna att majoriteten av de som upplever traumatiska händelser inte erhåller problem i linje med PTSD. Med det sagt så kan PTSD, eller det tillstånd det beskriver, drabba i stort sett vem som helst, oavsett kön eller ålder. Den andel av befolkningen som får PTSD efter ett trauma brukar uppskattas till ungefär var fjärde person, beroende på vilken typ av händelse man upplevt (t ex så vet man att fall där man blivit utsatt för sexuella övergrepp eller våld i nära relationer löper högre risk att utveckla PTSD). I olika länder är det också skillnad på hur många procent av befolkningen som har PTSD. I Sverige är den ca 5%, medan den i t ex Etiopien är 16%. Detta kommer sig bland annat av hur utbrett våld och krig är i ens närhet.

Varför vissa får eller inte får PTSD är inte helt klarlagt, och man tror att det finns ett flertal faktorer som är inblandade. Bland annat så kan det vara så att man har olika hög känslighet för att PTSD ska utvecklas.

Diagnoskriterier för PTSD

I olika länder så använder man sig utav olika diagnoskriterier. I Sverige så utgår vi ifrån Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) och International Classification of Disease (ICD-10). Centralt för båda dessa är att man ska ha upplevt enstaka eller upprepade traumatiska händelser och att man, delvis som effekt av detta, fått bestående eller genomgripande psykopatalogi.

Bland andra så måste personen uppfylla något eller några av följande symptom för att få diagnosen PTSD:

Traumaupplevelse

  • Varit utsatt för enstaka eller flera trauman
  • Varit vittne till en eller flera traumatiska händelser där någon annan varit inblandad
  • Fått besked om att traumatisk händelse drabbat någon i en nära relation (till exempel i familjen eller vän)
  • Upplevt exceptionellt, motbjudande, situationer vid enstaka eller upprepade tillfällen

 

Återupplevelse

  • Mardrömmar kopplat till händelsen
  • Minnen eller påträngande bilder av den traumatiska situationen
  • Flashbacks
  • Dissoaciativa symptom, t ex att man tappar kontakten med nuet

 

Undvikande

  • Undviker tankar och situationer som påminner om händelsen
  • Undviker yttre stimuli som kan påminna om traumat

 

Kognitiva förändringar eller ändrad sinnestämning

  • Likgiltighet eller lågt intresse allmänt
  • Minskad aktivitet i sociala händelser eller aktiviteter
  • Lågt humör, avsaknad av positiva känslor
  • Stark oro eller hypervigilans

Differentialdiagnostik av PTSD

PTSD har stor samsjuklighet med andra sjukdomar, alltså att de överlappar. Det är t ex vanligt att stress, oro och sömnproblem helt enkelt bara är en konsekvens av vardaglig eller arbetsrelaterad stress och inte av ett trauma. Därför är det alltid viktigt att en grundlig utredning görs innan man påbörjar en behandling för PTSD. 

Samma symptom som PTSD representerar kan också vara del av ett akut stressyndrom, men som då bara håller i sig i en månad efter ett eventuellt trauma. Därför är tidsaspekten viktig, då de flesta faktiskt blir bättre efter ett akut stressyndrom av sig själva, och inte behöver hjälp. 

Många av de symptom som kan hittas i PTSD kan också hittas hos psykossjukdomar, där det är vanligt att patienter med psykossjukdom erfarit trauman i sina liv – högre än hos normalpopulationen. Till exempel så kan det vara lätt att anta att flashbacks är detsamma som hallucinationer – något som är vanligt inom psykossjukdomar. Det återstår att utröna om de är del av samma konstrukt, men ser man till diagnoserna så ska de separeras och tas i beaktning vid differentialdiagnostik.

Komplex PTSD

Ett begrepp som blivit vanligare och som i vissa fall kan betraktas som en diagnos. Begreppet har främst tillkommit då man under en längre tid sett att det finns vissa symptom som inte ingått i PTSD, men som ofta följer den diagnosen. Exempel på dessa symptom är:

  • Att ha svårt med känsloreglering.
  • Genomgående negativ uppfattning kring sig själv. Skamlighet, skuld eller en känsla av att vara misslyckad i relation till ens trauma. 
  • Svårighet med sociala situationer och relationer. 

 

I dagsläget är detta ett relativt nytt begrepp och således finns det inte heller en evidensbaserad specifik behandling för just komplex PTSD. Tills vidare premieras exponeringsterapi (som för vanlig PTSD), men det kan tänkas att träning i affektreglering kan tillkomma som en rekommendation för komplex PTSD.

Behandling av PTSD

De vanligaste behandlingarna som erbjuds av PTSD är de följande:

  • Exponeringsterapi
  • PE – Prolonged Exposure
  • NET – Narrative Exposure Therapy
  • EMDR – Eye Movement Desensitization and Reprocessing