© Psykologi.se 2023
Meny
För rådgivning, ring 1177
Bipolär sjukdom, även kallad manodepressiv sjukdom, är en psykisk sjukdom som kännetecknas av skiftande humörsvängningar. Framförallt karaktäriseras bipolär sjukdom av:
Bipolaritet är inte en ovanlig sjukdom. I Europeiska befolkningar visar studier att 1 – 3% har symptom som kan likställas med bipolär sjukdom¹ och detta brukar vara jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Fastän bipolaritet inte har ett botemedel så finns det många effektiva behandlingar att få. Bland annat metoder för att lära patienter att hantera humörsvängningarna, vilket kan förbättra inte bara symptom, men också livskvalitet.
Det finns tre olika typer av bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom 1, bipolär sjukdom 2 och cyklotymi.
Innebär att man har allvarliga humörsvängningar och ofta lider av svåra depressioner, men också av kraftfulla maniska episoder där en sinnesstämning är påverkad. Man kan få skov av sjukdomen som innebär att man plötsligt får extremt höga eller extremt låga perioder. Vid en manisk episod ökar ens aktivitet, sömnen påverkas, och risken för psykos blir påtaglig. Risk för suicid och självskada ökar under dessa perioder. För att kallas manisk, ska en episod vara minst 1 vecka (eller kortare om sjukhusvård varit nödvändig).²
Innebär också allvarliga humörsvängningar, men de maniska episoderna är inte lika kraftfulla som vid bipolär sjukdom 1 vilket gör att de kallas hypomana episoder. Man brukar säga att episoderna är lägre i intensitet än de maniska, och att de också pågår under en kortare period, minst 4 dagar i följd. En viktig särskiljning mellan bipolär sjukdom 1 och bipolär sjukdom 2 är att psykos inte förekommer i bipolär sjukdom 2. Förekommer det så handlar det om bipolär sjukdom 1. De perioder av depression som förekommer är dock likväl allvarliga, och även fast sjukdomen anses vara mildare än bipolär sjukdom 1, så är det viktigt att upptäcka sjukdomen i tid för en bättre prognos.
Brukar bäst beskrivas som ett blandtillstånd där det är svårt att tillskriva en av ovanstående diagnoser. För att beskrivas med cyklotymi bör man ha haft ihållande symptom under cirka 2 år, där det inte gått att uppfylla kriterier för hypomani, men inte heller för egentlig depressionsepisod. Man ska också ha varit sjuk under hela den 2 åriga perioden för att det ska kunna kallas cyklotymi, vilket är en rätt så ovanlig sjukdomsbeskrivning.
Det är mycket vanligt att personer som lider av bipolär sjukdom också har andra psykiska sjukdomar som till exempel generaliserat ångestsyndrom, PTSD eller social fobi.
Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som orsakar extrema förändringar i humör, energi och aktivitetsnivåer. Dessa svängningar kan vara så allvarliga att de stör en persons förmåga att arbeta, studera, äta, sova och njuta av fritidsaktiviteter. Även om bipolär sjukdom är ett livslångt tillstånd kan det hanteras med behandling. Tidig diagnos och ingripande är avgörande för personer som har bipolär sjukdom. Att känna igen de tidiga varningssignalerna för bipolär sjukdom kan hjälpa till att ge människor den behandling de behöver innan tillståndet förvärras.
Det finns flera tidiga varningssignaler för bipolär sjukdom som kan hjälpa dig att identifiera om du eller en närstående löper risk att utveckla tillståndet. Dessa tidiga varningssignaler är bland annat följande:
Om du märker något av dessa tidiga varningstecken hos dig själv eller en närstående är det viktigt att söka professionell hjälp. Bipolär sjukdom är ett behandlingsbart tillstånd, men om det lämnas obehandlat kan det förvärras med tiden. Med rätt diagnos och behandling kan personer med bipolär sjukdom leva friska och produktiva liv.
Mani och hypomani är två olika, men liknande, stadier av en psykisk sjukdom som kallas bipolär sjukdom. En manisk episod innefattar en kraftig emotionell känsla. Oftast beskrivs en manisk episod med impulsivitet, eufori, förväntan och en känsla av omåttlig energi. Patienter i en manisk episod upplever sig ofta på tårna och som att deras tankar kommer och går väldigt snabbt. Vissa upplever att det går så långt att de kan börja hallucinera eller erfar andra symptom som psykos.
Maniska episoder brukar vara tydliga för omvärlden för personen blir mer impulsiv än vanligt, och kan uppleva sig oövervinnlig. Vanliga beteenden under en manisk episod kan innefatta sexuella felsteg, ökad användning av alkohol och droger eller köpgalenskap. Med det sagt så måste inte impulsiviteten yttra sig i det extrema, det kan också vara vanligt med att personer säger upp sig vid sitt arbete, åker iväg på resor själva, gör stora investeringar eller annat som egentligen inte kan kännas igen som sjukliga beteenden, men sett i sin kontext, gör det.
Hypomani är en mildare form av mani. Patienter med hypomani är inte alltid så uppmärksammade av omgivningen, men brukar känna igen sig själva i andras beskrivning. De kan beskriva sig som mycket glada och optimistiska, ibland på ett ansträngt sätt. De har ofta svårt att sova, men det finns inget behov för patienterna att ta emot någon form av medicinering. Hypomani brukar inte leda till problem i vardagliga livet och involverar absolut inte psykos. Det brukar heller inte leda till sjukvård.
Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom. Det innebär att det inte finns något fullständigt botemedel, eller att man kan bli ”frisk”, men däremot finns det behandlingar som kan lindra symptomen och göra livet med bipolär sjukdom hanterbart.
Behandlingarna för bipolär sjukdom kan delas upp i två olika kategorier: medicinering och psykoterapi.
De läkemedel som används för bipolär sjukdom brukar kategoriseras efter vilken effekt de har på patienten. De vanligaste läkemedel som används är stämningsstabiliserande (som litium), antipsykotiska, antidepressiva (som SSRI) eller lugnande läkemedel (som t ex bensodiazepiner)³. Att medicinera mot bipolaritet är inte lätt, och det finns alltid en risk för att patienten kan bli beroende av medicinen eller att biverkningarna förekommer.
KBT är en av de mest använda psykoterapiformerna. KBT innebär att man jobbar med sina tankemönster och beteenden för att försöka hantera och förstå sin bipolaritet på ett bättre sätt. Detta brukar oftast vara en individuell behandling, där patient och terapeut jobbar tillsammans för att hitta olika strategier för hur man ska hantera ohjälpsamma tankar eller beteendemönster. Oftast innehåller en behandling:
Obs! Sluta aldrig medicinera mot bipolaritet utan att först ha pratat med läkare. Det finns alltid en risk att man som patient kan bli allvarligt sjuk om man snabbt slutar med sin medicin.
Psykoedukation brukar ges i ett tidigt skede och kan ibland räcka för mindre besvärande typer av bipolaritet i kombination med läkemedel. Psykoedukation innehåller information om diagnosen och behandlingarna. Oftast kan anhöriga och patienter efter denna information hitta nya tecken på insjuknande och lära sig hantera dessa mer effektivt efter psykoedukationen.
1 – Ekselius, L. (Ed.). (2012). Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom: En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinskt utvärdering (SBU).
2 – American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5 (5th edition). American Psychiatric Association.
3 – Bipolär sjukdom. Rekommendationer och indikatorer; Socialstyrelsen. Hämtad den 6 September 2022, från https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/bipolar-sjukdom/504
© Psykologi.se 2023