· Cookies ·
Menu
För omedelbar rådgivning, ring 1177
Utmattningssyndrom är en psykiatrisk diagnos som kan medföra både fysiska och psykiska besvär.
Sjukdomen kan uppkomma efter en längre tid av stress eller andra, svåra påfrestningar. Vilken typ
av besvär som uppkommer kan skilja sig från person till person, men vanligt är att ha ett flertal olika besvär; såsom t ex sömnproblem och känslomässiga, tankemässiga samt kroppsliga symptom. Några symptom är orkeslöshet, oro, ångest, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter,
svårigheter att planera och genomföra uppgifter, yrsel, värk, hjärtklappning, ljudkänslighet och
magbesvär. Dessa symptom kan både förvärras långsamt över tid och dyka upp plötsligt. En del
personer som får utmattningssyndrom kan också bli deprimerade, men det är inte alla som blir
det.
Diagnosen utmattningssyndrom ställs av psykolog eller läkare om svår stress pågått under minst ett
halvår, och att det senare lett till flera stressrelaterade symptom som pågått i minst två veckor. Behandlingen
innehåller ofta ett flertal moment och utformas individen och dennes individuella sjukdomsbild. Ibland är det
också nödvändigt att bli sjukskriven från arbetet en kortare eller längre tid. Det kan ta tid att bli
helt återställd, men de allra flesta blir friska igen. Man blir ofta mer stresskänslig efter att ha haft
utmattningssyndrom, men många blir också bättre på att tolka kroppens varningssignaler.
Sjukdomen kan delas in i tre faser: förstadiet, den akuta fasen och återhämtningsfasen. Under
förstadiet, när balansen mellan stress och återhämtning inte varit tillräcklig, börjar kroppen
signalera att stressnivån är för hög genom att uppvisa olika stressrelaterade symptom. Innan
kroppen blir helt fysiskt och psykiskt utmattad kan uppkomsten av utmattningssyndrom
förhindras om symptomen uppmärksammas och förändringar görs för att minska stressen. Ofta
är det stress från arbetslivet som ligger till grund för utmattningssyndrom, men påfrestningar i
privatlivet, såsom dödsfall, arbetslöshet, separationer, sjukdomar eller ekonomiska problem, kan
också leda till sjukdomen.
Stress i arbetslivet kan uppstå när arbetsbelastningen är för hög, i kombination med en brist på
möjlighet till återhämtning. Om man har liten möjlighet att påverka hur ens arbete ska utföras
leder det ofta till mer stress. Krav från arbetsgivaren, omgivningen eller från en själv kan leda till stress om de är svåra att uppfylla. Mobbning på arbetsplatsen kan också leda till svår stress.
Ofta är tempot högt på arbetsplatsen, och även om arbetet i sig inte upplevs som negativt kan
stressen på sikt leda till utmattningssyndrom om återhämtningen inte står i proportion till
arbetsbelastningen.
Olika avslappningstekniker, både mentala (som t ex mindfulness) och mer fysiska metoder (t ex tai chi), har i olika studier visat på positiva effekter när det kommer till minskade stressymptom som lägre
blodtryck och mindre muskelspänning. Dagens fakta verkar visa på att ju mer man övar, desto bättre, men man har kunnat konstatera att även en liten mängd har positiva effekter på stressymptom. Ett antal studier visar däremot att meditativa metoder verkar vara mer effektiva och att de även används i högre grad än fysiska metoder. EEG-studier (mätning av aktiviteten i hjärnans nervceller) har visat på en ökning av alfa- och thetaaktivitet i hjärnan under meditation vilket har associerats med högre grad av självupplevd avslappnad och en högre grad av välbefinnande. Man har också visar på en ökad aktivitet i prefrontalkortex samt i hjärnområden och funktioner som är kopplade till och förbättrar uppmärksamhet.
I Sverige så genomfördes en kontrollerad behandlingsstudie mellan 2004 och 2006 där
patienter med utmattningssyndrom randomiserades till antingen mindfulness eller
basal kroppskännedom (en metod tillgänglig i vården) medan en tredje grupp inte fick någon ytterligare behandling utöver den kombination av gruppsamtal och arbetsterapeuthjälp med arbetslivsinriktad rehabilitering som samtliga deltagare fick. Alla patienter förbättrades det fanns ingen uppenbar skillnad mellan de tre olika grupperna. Således hade ingen av tilläggsbehandlingarna någon påvisbar effekt och man kan därmed ifrågasätta om de överhuvudtaget har någon effekt på utmattningssyndrom utöver sjukdomens naturliga förlopp.
Att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet på regelbunden basis har bevisat goda effekter för ens hälsotillstånd. Många fördelar kommer av det sänkta blodtrycket, som är en effekt av regelbunden träning. Fysiska fördelar är dock inte allt. Fysisk aktivitet har visat sig leda till förbättrad sömn, ökad kreativitet och minsk överspändhet. Litteraturen visar också på att fysisk aktivitet kan leda till att man bättre hanterar stressfyllda situationer. Den direkta kopplingen med utmattningssyndrom saknas, men många av de problem som man upplever med utmattningssyndrom kan lindras med ökad fysisk aktivitet. Man menar med andra ord att fysisk aktivitet kanske inte direkt leder till att man återgår till ett arbete, men att det kan symptomlindra kraftigt.
Den i vanligaste psykoterapeutiska behandlingsmetoden vid utmattningssyndrom är KBT,
kognitiv beteendeterapi. Andra samtalsterapier förekommer också i olika grad, och gemensamt är att dessa ofta kommer med inslag av psykoedukation och viss gemensam pedagogik. Vid just utmattningssyndrom är korttidsbehandling genom
gruppterapi vanligt, främst eftersom det sparar resurser. Det finns ett antal diagnostiska
verktyg och hjälpmedel som kan vägleda behandlaren till att ställa rätt diagnos, till exempel MINI, DIP-Q,
PDSQ och SCID.
· Cookies ·
© Psykologi.se 2024