För omedelbar rådgivning, ring 1177

Depression: En omfattande guide

Depression är en psykiatrisk diagnos som kan vara svår att förstå. Den yttrar sig på olika sätt hos olika personer och kan orsakas av en mängd olika faktorer. I den här omfattande guiden kommer vi att utforska orsakerna till depression, dess symptom och hur den behandlas. Vi kommer också att diskutera några av de psykologiska begrepp som är relaterade till depression, som kanske inte alltid är så lätta att förstå. Om du eller någon du känner kämpar med depression kan den här guiden ge dig värdefull information om tillståndet.

Det viktigaste att komma ihåg är att om du eller någon du känner uppvisar tecken på depression är det viktigt att söka professionell hjälp. Om depressionen inte behandlas kan den leda till ett antal allvarliga komplikationer, t.ex: ökat missbruk av substanser, självskadebeteende och självmordstankar eller självmordsbeteenden.

Vad är depression?

På ett lite förenklat sätt kan depression depression definieras som en känsla av sorg/nedstämdhet och/eller brist på glädje i aktiviteter och relationer i ens liv. Dessutom finns det ytterligare några villkor som måste vara uppfyllda.

Depression är ett begrepp som varierar mellan olika kulturer, även om många liknande symptom kan kännas igen, t.ex. nedstämdhet, brist på intresse eller glädje, svårigheter att fokusera och minskad energi samt en känsla otillräcklighet.
Mani betraktas som den ena änden av spektrumet som depression befinner sig på, och depression som den andra.
I verkligheten är depression ett mycket heterogent paraplybegrepp, vilket gör det svårt att ge en enkel definition.
En psykolog förväntas göra följande vid misstänkt depression:
- Göra en omfattande anamnes.
- Applicera DSM-kriterier.
- Specificera bedömningen.
- Bedöma depressionens svårighetsgrad och art.
Följande skattningar brukar användas för att utreda depression: HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale), BDI (Beck’s Depression Inventory) och MADRS.

Förekomst av depression i Sverige

I Sverige så är förekomsten av depression någon gång i livet cirka 25% för kvinnor, och 15% för män. En teori för varför uppdelningen ser ut såhär är den så kallade suicidparadoxen. Det att de personer som löper störst risk att ta sitt liv också är de som är minst benägna att söka hjälp, och i det här fallet män. Depression kännetecknas av en känsla av hopplöshet och isolering, vilket kan göra det svårt att söka stöd. Detta förvärras av det faktum att depression ofta går hand i hand med någon slags missbruk, vilket ytterligare isolerar personen som är deprimerad.

Vad gäller ärftlighet så beräknas den vara runt 30-40%. Det betyder att om dina föräldrar någon gång har haft en depression, så är det mer sannolikt att du också drabbas av det. Men så är inte alltid fallet. Det finns många människor som har en familjehistoria av psykisk sjukdom men som aldrig själva upplever det. Så även om det finns ett genetiskt anlag är det inte den enda faktorn som avgör om du också påverkas.

Hur uttrycker sig depression?

Det finns olika uttryck för depression mellan olika kön, olika åldrar och olika kulturer, även fast man ibland sätter samma diagnos. Till exempel så kan en sorgeprocess se olika ut, och detta innebär inte per automatik att det handlar om en depression. Man kan också ha somatiska anledningar till depressions-liknande symptom, detta är då viktigt att utreda innan man påbörjar en behandling. Det är viktigt att känna till de olika tecken och symtom som är förknippade med depression, eftersom de kan hjälpa till att ställa en diagnos.

Vanlig komorbiditet

Komorbiditet betyder en närvaro av en eller flera andra diagnoser eller sjukdomstillstånd, utöver den man har (i det här fallet depression). Ångestssyndrom, alkoholmissbruk och vissa personlighetssyndrom (EIPS) är vanligt tillsammans med en depressionsdiagnos, och är något man ofta utreder vid misstanke.

Behandling av depression

Vid lindring depression arbetar man med lättare samtalsstöd, träning av problemlösning, internet-KBT, och övervakning av läkare för eventuell insats av medicin.

Vid medelsvår depression arbetar man med psykoterapi, KBT behandlingar och eller psykofarmaka. Vid svår depression används ECT-behandlingar ofta utöver medicinering och psykoterapi.

Vid svår depression är rekommendationen att framförallt börja med psykofarmaka. Alternativen utöver läkemedel är ECT behandling eller psykoterapi (oftast i formen av KBT).

Innehåll