© Psykologi.se 2026


Termen ”personlighetsstörning” har traditionellt använts för att beskriva ett mönster av tankar, känslor och beteenden som avviker markant från kulturella normer. På senare år har dock diskussioner förts om lämpligheten av denna term, då den kan uppfattas som stigmatiserande. I vissa kretsar förespråkas användningen av ”personlighetssyndrom” för att mildra dessa negativa konnotationer. Efter denna inledning kommer vi att använda termen ”personlighetssyndrom”, som tidigare refererades till som personlighetsstörning.
Ett personlighetssyndrom är ett ihållande mönster av inre upplevelser och beteenden som avviker signifikant från vad som förväntas. Dessa mönster är inflexibla och genomsyrar många livsområden, vilket leder till betydande personligt lidande eller nedsatt funktion i sociala, arbetsmässiga eller andra viktiga sammanhang.
DSM-5, den senaste utgåvan av den diagnostiska manualen använd av psykiatriker och psykologer, definierar flera personlighetssyndrom grupperade i tre kluster:
ICD-10 klassificerar personlighetssyndrom och inkluderar undertyper för flera diagnoser, såsom:
Behandling av personlighetssyndrom kan inkludera psykoterapi såsom dialektisk beteendeterapi (DBT) och kognitiv beteendeterapi (KBT), samt stöd från närstående och eventuellt medicinering för att hantera specifika symptom som ångest eller depressiva tillstånd.
För att få hjälp med personlighetssyndrom i Sverige, börjar processen ofta med ett besök hos en allmänläkare som kan ge en remiss till vidare psykiatrisk vård. En stabil terapeutisk relation är en bra förutsättning för framgångsrik behandling.
Personlighetssyndrom, tidigare kända som personlighetsstörningar, innebär djupgående och ihållande mönster av beteende och tänkande som avviker från det förväntade, vilket kan leda till signifikanta utmaningar i vardagslivet.
Leg. Psykolog
© Psykologi.se 2026