© Psykologi.se 2026
Självkänsla är den grundläggande uppfattningen vi har om vårt eget värde som individer. Den påverkar hur vi ser på oss själva, vår förmåga att hantera motgångar och hur vi relaterar till andra. En sund självkänsla innebär att vi känner oss accepterade och värdefulla oavsett prestationer eller yttre omständigheter. När självkänslan är låg kan vi bli mer sårbara för psykisk ohälsa som ångest och depression.
Självkänsla och självförtroende är nära besläktade begrepp men skiljer sig åt. Självförtroende handlar om tilltron till den egna förmågan att prestera inom specifika områden, exempelvis på jobbet, i sociala sammanhang eller vid fysiska aktiviteter. Det går att ha gott självförtroende utan att ha en stabil självkänsla, eftersom självförtroende ofta bygger på prestationer medan självkänsla handlar om den egna uppfattningen av det personliga värdet.
En prestationsbaserad självkänsla innebär att individens självbild och självvärde är beroende av externa bekräftelser och prestationer. När självkänslan bygger på prestationer kan en misslyckad insats lätt få en negativ inverkan på det egna värdet. Personer med denna typ av självkänsla kan vara särskilt känsliga för kritik och kan också ha svårt att sätta gränser, säga nej eller stå upp för sina egna åsikter.
Ett exempel är en person som konstant strävar efter perfektion på sin arbetsplats för att få andras erkännande. När denne får beröm stärks självkänslan, men vid en negativ kommentar eller ett misstag kan känslan av egenvärde rasa. Det kan leda till stress, ångest och i värsta fall utmattningsdepression.
En sund självkänsla innebär att individen har en balanserad och accepterande inställning till sig själv, både gällande sina styrkor och begränsningar. Detta betyder inte att personens självkänsla är helt opåverkad av andra, men den styrs främst av egna värderingar snarare än omgivningens bedömningar.
Människor med god självkänsla kan hantera motgångar och avvisanden utan att ifrågasätta sitt egenvärde. De känner sig trygga i sin person och kan balansera sitt behov av social acceptans med egna värderingar. Exempelvis kan en person med sund självkänsla ta emot konstruktiv kritik utan att det påverkar uppfattningen om det egna värdet.
Personer med låg självkänsla tenderar att tolka neutral eller positiv feedback på ett negativt sätt. De tillskriver ofta sina framgångar till yttre faktorer och sina motgångar till brister i den egna personen. Detta kan skapa en ond cirkel där negativa tankemönster befästs och självkänslan ytterligare försämras.
Vanliga tecken på låg självkänsla inkluderar:
Det är möjligt att arbeta med och förbättra sin självkänsla genom olika metoder. En viktig aspekt är att identifiera och ifrågasätta negativa tankemönster samt att öva på självacceptans.
Professionell hjälp kan vara en viktig resurs för den som vill förbättra sin självkänsla. Genom psykoterapi kan individen utforska och förstå de tankemönster och erfarenheter som påverkar självkänslan negativt. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en särskilt effektiv metod för att identifiera och förändra destruktiva tankemönster samt stärka självbilden.
I en terapeutisk process kan individen även få hjälp att pröva nya sätt att förhålla sig till sig själv och andra samt utveckla en mer accepterande inställning till sina svagheter och styrkor.
Forskning visar att självkänslan grundläggs redan under barndomen. Föräldrar och vårdnadshavare kan bidra till att barnet utvecklar en sund självkänsla genom att visa kärlek, uppmärksamhet och acceptans oavsett prestation.
Några konkreta sätt att stärka barns självkänsla inkluderar:
Genom att arbeta med vår självkänsla kan vi förbättra vår psykiska hälsa, stärka våra relationer och öka vår livskvalitet. Att bygga upp en sund självkänsla är en process som kan ta tid, men det är en investering i vår egen välmående och framtida lycka.
© Psykologi.se 2026