Komplext posttraumatiskt stressyndrom (CPTSD)

Komplext posttraumatiskt stressyndrom (CPTSD) är en psykiatrisk diagnos som beskriver långvariga och djupgående konsekvenser av upprepad och utdragen traumatisering. Tillståndet är nära besläktat med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) men inkluderar ytterligare svårigheter relaterade till självbild, känsloreglering och relationer. CPTSD har erkänts i ICD-11 (International Classification of Diseases, 11:e versionen) men ingår ännu inte som en separat diagnos i DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5:e versionen).

Skillnaden mellan PTSD och CPTSD

Medan PTSD vanligtvis uppstår efter en enskild eller begränsad traumatisk händelse, såsom en allvarlig olycka, överfall eller en naturkatastrof, utvecklas CPTSD ofta som ett resultat av upprepat och långvarigt trauma, exempelvis i form av:

• Barnmisshandel eller försummelse
• Upprepad fysisk, psykisk eller sexuell misshandel
• Fångenskap, människohandel eller långvarigt våld i nära relationer
• Krigsfångenskap eller tortyr

Diagnoskriterier för PTSD (DSM-5):

För att en person ska få diagnosen PTSD krävs att de har varit utsatta för en hotfull händelse eller upplevelse (exempelvis som direkt drabbad, vittne eller genom information om en anhörig). Följande symtomgrupper måste också finnas närvarande:

1. Återupplevande av traumat (flashbacks, mardrömmar)
2. Undvikande av påminnelser om händelsen
3. Negativa förändringar i tankar och känslor
4. Överspändhet (ökad vaksamhet, irritabilitet, sömnstörningar)
5. Symtomen varar längre än en månad och leder till lidande eller funktionsnedsättning

Diagnoskriterier för CPTSD (ICD-11):

Utöver kärnsymtomen vid PTSD kännetecknas CPTSD av tre ytterligare symtomområden, ofta kallade “störning i självorganisation” (DSO):

• Affektdysreglering: Svårigheter att hantera och reglera känslor, vilket kan leda till emotionella utbrott, avstängdhet eller dissociation.
• Negativ självuppfattning: En genomgående negativ syn på sig själv, ofta kopplad till skam, skuld och känslor av värdelöshet.
• Relationssvårigheter: Djupgående svårigheter i mellanmänskliga relationer, där relationer ofta undviks eller upplevs som smärtsamma.

Utredning och diagnostik

För att identifiera och särskilja PTSD och CPTSD används International Trauma Questionnaire (ITQ), som är ett självskattningsformulär utvecklat för ICD-11:s kriterier. Detta verktyg gör det möjligt att diagnostisera både PTSD och CPTSD och att mäta symtomens svårighetsgrad.

Fördelar och nackdelar med diagnosen CPTSD

Att ha en specifik diagnos för CPTSD har både för- och nackdelar:

Fördelar

✔ Validerar individens upplevelser och svårigheter.

✔ Möjliggör en mer precis beskrivning av problematiken.

✔ Kan leda till bättre anpassade behandlingsmetoder.

✔ Indikerar behovet av mer omfattande stöd och insatser.

✔ Kan ge bättre tillgång till ekonomiskt stöd (enligt forskaren Marylene Cloitre).

Nackdelar

✘ Risk för överdiagnostisering eller förvirring kring överlappande diagnoser.

✘ Vissa behandlingsprotokoll är fortfarande anpassade för PTSD och inte CPTSD.

Differentialdiagnostik – vad kan förväxlas med CPTSD?

CPTSD har symtom som överlappar med flera andra psykiatriska tillstånd, vilket gör att differentialdiagnostik är viktig:

Borderline personlighetssyndrom (BPD):

• Kännetecknas av stark rädsla för övergivenhet och instabila relationer.
• Kan innefatta självskadebeteende och impulsivitet, vilket är mindre vanligt vid CPTSD.
• CPTSD präglas oftare av undvikande av relationer snarare än intensiva, instabila relationer.

Neuropsykiatriska diagnoser (ADHD, autism):

• Personer med ADHD eller autism kan ha svårigheter med känsloreglering och sociala relationer, men utan trauma som bakomliggande orsak.

Bipolär sjukdom (typ 2):

• Förändringar i sinnesstämning vid bipolär sjukdom är mer episodiska och varierar i intensitet, medan känslomässig instabilitet vid CPTSD är mer konstant.

Behandling av CPTSD

Behandling av CPTSD kräver ofta en kombination av traumafokuserad terapi, känsloreglering och relationell bearbetning. Till skillnad från traditionell PTSD-behandling, där exponeringsterapi är central, behöver CPTSD ofta en mer långsiktig och stabiliserande strategi.

Vanliga behandlingsmetoder inkluderar:

• Traumafokuserad KBT (såsom Prolonged Exposure): Evidensbaserad metod som fokuserar på att förändra negativa tankemönster och bearbeta traumatiska minnen.
• EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing): En metod där ögonrörelser används för att minska traumats emotionella laddning.
• DBT (Dialektisk beteendeterapi): Används ofta vid CPTSD för att förbättra affektreglering och relationella svårigheter.
• Stabiliseringsbaserad behandling: Innan djupare traumabearbetning kan vissa personer behöva lära sig att hantera sina symtom genom färdighetsträning.

Sammanfattning

Komplext posttraumatiskt stressyndrom (CPTSD) är en vidareutveckling av PTSD som inkluderar känsloregleringsproblem, en negativ självbild och relationssvårigheter. Diagnosen har potential att leda till mer anpassade behandlingar, men har också kritiserats för att leda till feldiagnostisering och förvirring. 

Referenser