© Psykologi.se 2026


En anamnes är en detaljerad redogörelse för en persons tidigare och nuvarande hälsa. Den kan användas för att följa förändringar i personens hälsa över tid och för att identifiera eventuella riskfaktorer för sjukdom. En psykologisk eller psykiatrisk anamnes är en viktig del av den totala medicinska anamnesen, eftersom den kan hjälpa till att identifiera eventuella psykiska problem som kan finnas. Denna information kan vara användbar vid diagnostisering och behandling av psykiska ohälsa. Inom psykiatrin och primärvården så är det regel att en anamnesupptagning görs vid en patients första besök på mottagningen.
Det finns många olika anamnesmallar att använda sig av. Vissa är utformade för särskilda ändamål, medan andra är mer generella. Nedan följer några vanliga mallar:
Valet av rätt mall beror på syftet med besöket. Inom psykiatri och primärvård där psykologisk behandling ges så används ofta mallar som täcker in områden som aktuella besvär, självskadebeteenden/suicidrisk, social situation, levnadsvanor, om det finns barn med i bilden, historik över symptom (debut eller förlopp), ärftlighet, förekomst av trauma, men också vilken tidigare vård eller läkemedel en patient erhåller.
Det är viktigt att anpassa mallen till patientens specifika behov. En patient med en historia av depression behöver till exempel kanske inte få sin sociala situation utvärderad lika detaljerat som en patient som inte har någon historia av psykisk ohälsa. Alla patienter bör dock tillfrågas om sina aktuella symtom, oavsett deras tidigare sjukdomshistoria.
Efter den inledande anamnesen så genomgår ofta en patient en psykologisk basutredning, som i detalj går igenom patientens symptom och kategoriserar dessa enligt DSM-5, som är det vanligaste diagnostiska verktyget i Sverige. Värt att notera är att diagnos dock alltid sätts enligt ICD-10 eller ICD-11 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems). Först när en diagnos har satts och problembeskrivning bedömts vara korrekt, så kan en behandlingsform bestämmas.
© Psykologi.se 2026