Allt om Psykosomatiska besvär

Vad är Psykosomatiska besvär?

Ordet ”psykosomatik” kommer från de grekiska orden psyke (själ) och soma (kropp) och beskriver den nära kopplingen mellan fysiska och psykiska processer. Psykosomatiska besvär handlar om fysiska symtom som helt eller delvis kan ha sitt ursprung i psykiska faktorer. Exempel på detta kan vara en person som får magproblem till följd av långvarig stress, eller spänningshuvudvärk som uppstår på grund av oro och ångest. Även om vissa av sambanden kan vara tydliga, är ämnet fortfarande omdebatterat och omtvistat. 

En förändrad förståelse för psykosomatiska begrepp

Inom sjukvården har begreppet ”psykosomatiska besvär” gradvis övergått till ett bredare och mer holistiskt perspektiv. Tidigare skiljde man gärna på sjukdomstillstånd med ”fysiskt” respektive ”psykiskt” ursprung. Nu vet vi att detta är en förenklad syn. Fysik och psyke är sammanflätade – de påverkar och förstärker varandra. Detta innebär att både fysiska och psykiska faktorer spelar en roll i hälsa och sjukdom.

En diagnos som tidigare klassificerades som psykosomatisk kan idag ses genom ett annat perspektiv. Exempelvis så kan långvarig stress bidra till problem som högt blodtryck eller magbesvär, och lämna mätbara biologiska spår. Därmed existerar inga strikt ”psykosomatiska sjukdomar”. Alla sjukdomstillstånd är i någon mån beroende av både fysiska, psykiska och sociala faktorer.

Stressens roll i psykosomatiska besvär

Stress är det problem som oftast förknippas med psykosomatiska symtom, och detta område är också välbeforskat. När vi upplever stress startar kroppens så kallade kamp-eller-flykt-reaktion (fight-or-flight). Andningen blir snabbare, pulsen ökar och kroppen börjar producera stresshormoner som kortisol och adrenalin. På kort sikt är dessa reaktioner naturliga och hjälper oss att hantera livets vanliga utmaningar, men långvarig stress kan bli skadlig.

Kronisk stress kan påverka immunförsvaret, matsmältningen och hjärtat på ett negativt sätt. Exempelvis kan en person som under lång tid arbetar under press utveckla högt blodtryck. Psykosomatiska besvär drabbar dock inte alla lika hårt – vissa personer har medfödda eller förvärvade sårbarheter som gör dem mer mottagliga för stressrelaterade problem.

Vikten av en helhetssyn vid diagnostisering

För att diagnostisera psykosomatiska besvär krävs ett helhetsgrepp som tar hänsyn till hela människans livssituation – fysiskt, psykiskt och socialt. Exempelvis kan arbetsrelaterad stress, familjesituation eller tidigare trauman spela en viktig roll i att förstå de fysiska symtomen.

Genom att inkludera flera yrkesgrupper, som läkare, psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, kan vården få en mer nyanserad bild av patientens problem. Detta multidisciplinära tillvägagångssätt används ofta inom beteendemedicin och har visat sig vara framgångsrikt vid behandling av tillstånd som fibromyalgi, långvarig smärta och stressrelaterade hjärtproblem.

Så behandlas psykosomatiska besvär

Behandling av psykosomatiska besvär kräver ofta ett kombinerat angreppssätt. Symtomen behöver hanteras utifrån flera perspektiv – medicinskt, psykiskt och funktionellt. Nedan följer ett exempel för att illustrera detta:

En smärtpatient kan behöva:

• Smärtstillande medicin för att kunna sova bättre.
• Sjukgymnastik för att stärka kroppen och undvika belastningsskador.
• Psykoterapi för att hantera underliggande stress eller bearbeta trauman som bidrar till symtomen.

För vissa patienter kan det inledningsvis handla om att utbilda och motivera dem att se sambandet mellan fysik och psyke, särskilt om de är fast övertygade om att deras problem uteslutande har fysisk grund. Denna dialog kan vara en avgörande faktor för att bygga en framgångsrik behandlingsplan.

Framtiden för psykosomatik

Trots att psykosomatik är ett relativt outforskat område finns det stor potential för framtida utveckling. Den tidigare uppdelningen mellan fysik och psyke börjar alltmer betraktas som en förlegad modell. Det är troligt att framtidens vård kommer att ha en ännu mer integrerad syn på hur tankar, känslor, beteenden och biologiska faktorer samspelar. Detta öppnar upp för att utveckla nya behandlingsmetoder och förbättra vår förståelse för vad det innebär att vara en hel människa.