Innehåll

1177
För rådgivning, ring 1177

Allt om Gaslighting

gaslighting

Gaslightning, även kallat gaslighting, är en form av manipulation där en person medvetet försöker få någon annan att ifrågasätta sina sinnesintryck, sitt minne eller sitt förstånd. Genom att förvränga verkligheten och använda sig av subtila manipulationstekniker kan gaslightaren, som förövaren ofta kallas, skapa förvirring och osäkerhet hos offret, något som i förlängningen kan leda till känslomässiga konsekvenser som ångest och ökad psykisk ohälsa. Fenomenet kan kallas en destruktiv härskarteknik som är relevant både i personliga relationer och på arbetsplatser och har blivit särskilt uppmärksammat på senare år.

Termen hämtar sin inspiration från den amerikanska filmen Gaslight från 1944, där huvudpersonen blir gaslightad av sin make i syfte att psykiskt destabilisera henne. Numera används termen ofta i vardagsmun för att beskriva destruktiva relationella mönster.

Vad är gaslightning och hur fungerar det?

Gaslightning är en metodisk process som bygger på att manipulera och ifrågasätta hur en person tolkar verkligheten. Det kan ske genom allt från subtila undermeningar till mer direkt förvrängning av fakta och minnen. Förövaren kan exempelvis:

  • Förneka tidigare händelser: Gaslightaren hävdar att något som bevisligen har hänt aldrig skett.
  • Underminera känslor och upplevelser: Offret kan få höra att det ”överreagerar”, ”inbillar sig” eller ”är för känslig”.
  • Planterade tvivel: Genom att peka ut små felaktigheter eller inkonsekvenser, försöker gaslightaren få offret att ifrågasätta sitt omdöme.
  • Distraktion eller avledande svar: Gaslightaren kan avleda uppmärksamhet från huvudsaken och istället kritisera något orelaterat för att få övertaget i samtalet.

Målet med gaslightning är ofta att få utökad makt och kontroll i en relation, men det kan också handla om en försvarsstrategi hos gaslightaren själv – ett sätt att skydda sig mot sina egna osäkerheter eller svagheter.

Historiskt och kulturellt ursprung

Ordet gaslightning har sitt ursprung i filmen Gaslight (1944), där huvudpersonen Paula Alquist, dramatiskt spelad av Ingrid Bergman, utsätts för psykisk manipulation av sin make Gregory Anton. I filmen gör Gregory små förändringar i hushållet, som att låta gaslamporna flimra eller flytta saker, för att sedan förneka att något har förändrats. Syftet är att få Paula att tro att hon håller på att bli galen, vilket gör det enklare för honom att kontrollera henne.

Filmens handling blev en metafor för den typ av manipulation som får en person att ifrågasätta sin verklighetsuppfattning, och termen gaslighting fick fotfäste inom populärkulturen under 1900-talets andra hälft.

Vilka är symptomen på gaslightning?

Att bli utsatt för gaslightning kan ha en negativ effekt på den psykiska hälsan. Några av de vanligaste konsekvenserna och symptomen innefattar:

  1. Förvirring: Offret börjar ifrågasätta sin egen verklighetsuppfattning och vet inte längre vad som är sant eller falskt.
  2. Lägre självförtroende: En låg självkänsla och självbild kan utvecklas, eftersom offret känner sig otillräckligt eller ”fel”.
  3. Hypervaksamhet: Offret kan börja överanalysera situationer och känna sig ständigt påpassad eller kritiserad.
  4. Känslomässig instabilitet: Gaslightning kan leda till ökad ångest eller psykisk ohälsa. 
  5. Isolering: Offret kan börja dra sig undan från andra relationer i tron att det är ”de som är problemet”, ofta som ett resultat av gaslightarens påverkan.

 

Gaslightning i vardagen

Ett av de mest utmärkande dragen hos gaslightning är att det kan vara subtilt och ske i skiftande kontexter. Här är några exempel:

  • I en kärleksrelation: En partner kanske säger: ”Du glömmer alltid saker – jag kan inte lita på dig. Det här är säkert ditt fel.” Detta får den andra personen att börja tvivla på sitt eget minne.
  • På arbetsplatsen: En chef kanske hävdar att en medarbetare missuppfattat en instruktion, trots att det är chefen som inte varit tydlig.
  • I familjen: En förälder kan säga till sitt barn: ”Det där har jag aldrig sagt, du inbillar dig!” vilket leder till att barnet tvivlar på sin egen verklighetsuppfattning.

I alla dessa exempel används gaslightning som verktyg för att minimera offret och bibehålla en skev maktbalans.

Hur kan man hantera gaslightning?

  1. Dokumentera händelser: Anteckningar, meddelanden eller e-post kan fungera som bevis för att stärka din uppfattning om vad som faktiskt har hänt.
  2. Sök stöd: Att prata med en vän, terapeut eller annan betrodd person kan hjälpa dig att få perspektiv och återfå självförtroende.
  3. Sätt gränser: Klargör vad du anser är acceptabelt beteende och tillåt inte manipulativa mönster att fortsätta.
  4. Utbilda dig själv: Att förstå vad gaslightning innebär kan hjälpa dig att bättre identifiera det och skydda dig mot det.
  5. Överväg att lämna relationen: Om gaslightningen är konstant och det inte finns möjlighet till förändring, kan det vara nödvändigt att avsluta relationen.

Om oss · Cookies · Allmänna villkor · Integritetspolicy

© Psykologi.se 2026