Humanistisk psykologi

Humanistisk psykologi är en psykologisk rörelse som betonar att människor är unika individer och bör behandlas som sådana. Den uppstod som en motreaktion mot de två dominerande strömningarna under 1900-talet: behaviorism och psykoanalys. Rörelsen nådde sitt genombrott under 1960-talets “human potential”-rörelse i USA.

Grundprinciper i humanistisk psykologi

Humanistiska psykologer kritiserar behaviorismen för dess fokus på att studera människans handlingar som biologiska organismer, ofta på bekostnad av känslor och tankar. De anser att experimentell forskning reducerar och kvantifierar mänskligt beteende till mekaniska element.

Psykoanalysen kritiseras för sin determinism – att individens beteende styrs av tidiga erfarenheter och drifter. Humanistisk psykologi fokuserar istället på individens fullständiga utveckling inom områden som kärlek, självuppfyllelse, självkänsla och autonomi.

Maslows behovshierarki

En av rörelsens mest framstående förespråkare, Abraham Maslow, utvecklade en hierarki av behov som speglar människans drivkrafter i följande steg:

Fysiologiska behov (grundläggande överlevnad: mat, vatten).
Säkerhet (skydd och stabilitet).
Tillhörighet och kärlek (relationer och gemenskap).
Självkänsla (respekt och erkännande).
Självförverkligande (att nå sin fulla potential).

Maslow menade att högre behov endast kan tillfredsställas när de mer grundläggande är uppfyllda.

Självbegreppet och individens upplevelse

Carl Rogers och George Kelly betonade självets roll. Rogers “självcentrerade teori” beskriver individens strävan efter:

Självförverkligande (att bli sig själv).
Självbevarande (att fortsätta vara sig själv).
Självförbättring (att gå bortom status quo).

Individer formar sin personlighet utifrån hur de upplever världen, och dessa upplevelser styr deras beteende för att möta hela självets behov.

Existentiell psykologi

Inspirerad av filosofen Jean-Paul Sartre betonade existentiella psykologer, som Rollo May, betydelsen av “att vara” och livets mening. Enligt May gör medvetenheten om döden det möjligt för människor att leva med vitalitet och passion.

Den schweiziske psykiatern Ludwig Binswanger beskrev olika “varonivåer”:

Ensamliv – att leva inom sig själv.
Dualitet – “Du och Jag” blir “Vi”.
Gemenskap – interaktion med andra.
Anonymitet – att förlora sig själv i en folkmassa eller distansera sig från känslor.

Organisationer och betydelse

Rörelsens internationella spridning stöddes av organisationer som Association for Humanistic Psychology, grundad 1962, och tidningar som Journal of Humanistic Psychology (1961). Humanistisk psykologi har haft en stark påverkan på terapi, personlig utveckling och modern psykologi.

Humanistisk psykologi fortsätter att vara relevant genom sin betoning på människans potential, individualitet och strävan efter meningsfullt liv.

Referenser

Schneider, K. J., Pierson, J. F., & Bugental, J. F. T. (2015). The Handbook of Humanistic Psychology: Theory, Research, and Practice.
Maslow, A. H. (1954). Motivation and Personality. Harper & Row.

Vill du skriva eller granska på psykologi.se? Kontakta oss på info@psykologi.se om du är intresserad av att skriva eller granska på psykologi.se.

Innehåll