© Psykologi.se 2026


Kognitiv dissonans är en psykologisk teori som beskriver det obehag som uppstår när en individ har motstridiga attityder, värderingar eller uppfattningar. Begreppet introducerades 1957 av den amerikanske psykologen Leon Festinger och har sedan dess varit en central teori inom socialpsykologi och kognitiv psykologi.
Kognitiv dissonans uppstår när en persons tankar, attityder eller beteenden står i konflikt med varandra. Denna inre konflikt leder till psykologiskt obehag, och vi människor strävar efter att minska detta obehag genom att justera våra tankar eller beteenden.
Ett klassiskt exempel är rökning. Om en person vet att rökning orsakar allvarliga hälsoproblem men ändå röker, uppstår en dissonans mellan kunskapen om riskerna och handlingen att röka. För att minska dissonansen kan personen:
Vi har en inneboende strävan efter kognitiv ”konsistens”, vilket innebär att vi vill att våra tankar och beteenden ska vara i linje med varandra. När vi upplever dissonans tenderar vi därför att:
Ett exempel på detta kan ses inom politik. Om en person stödjer en politisk kandidat och sedan upptäcker att kandidaten gjort något klandervärt, kan individen hantera dissonansen genom att:
Teorin om kognitiv dissonans tillhör den kognitiva psykologin och bygger på idén att människor aktivt organiserar och tolkar information. Behaviorister, som B.F. Skinner, kritiserade denna teori och menade att mänskligt beteende snarare styrs av inlärda responser på yttre stimuli.
En alternativ förklaring till förändrat beteende kommer från den amerikanske psykologen Daryl Bem och hans teori om självperception. Enligt Bem handlar det inte om att vi löser en inre konflikt, utan att vi lär känna våra attityder genom att observera vårt eget beteende. Exempelvis kan en person som börjar engagera sig i miljövänliga vanor dra slutsatsen att de verkligen bryr sig om miljön, snarare än att en inre konflikt drivit beteendeförändringen.
Kognitiv dissonans är en central teori inom psykologi och förklarar varför människor ofta söker konsistens i sina tankar och beteenden. Fenomenet påverkar många aspekter av våra liv, från hur vi fattar beslut i vardagen till hur vi hanterar förändrade livssituationer. Genom att förstå kognitiv dissonans kan vi bli mer medvetna om våra egna beteendemönster och kanske också mer öppna för att hantera motsägelsefull information på ett konstruktivt sätt.

Leg. Psykolog
© Psykologi.se 2026