Personlighetsstörning

Personlighetsstörning: En term som ifrågasätts

Termen ”personlighetsstörning” har traditionellt använts för att beskriva ett mönster av tankar, känslor och beteenden som avviker markant från kulturella normer. På senare år har dock diskussioner förts om lämpligheten av denna term, då den kan uppfattas som stigmatiserande. I vissa kretsar förespråkas användningen av ”personlighetssyndrom” för att mildra dessa negativa konnotationer. Efter denna inledning kommer vi att använda termen ”personlighetssyndrom”, som tidigare refererades till som personlighetsstörning.

Vad är ett personlighetssyndrom?

Ett personlighetssyndrom är ett ihållande mönster av inre upplevelser och beteenden som avviker signifikant från vad som förväntas. Dessa mönster är inflexibla och genomsyrar många livsområden, vilket leder till betydande personligt lidande eller nedsatt funktion i sociala, arbetsmässiga eller andra viktiga sammanhang.

Diagnostiska klassifikationer

Personlighetssyndrom i DSM-5

DSM-5, den senaste utgåvan av den diagnostiska manualen använd av psykiatriker och psykologer, definierar flera personlighetssyndrom grupperade i tre kluster:

• Kluster A (udda eller excentriska syndrom): Paranoid, schizoid, och schizotypt personlighetssyndrom.
• Kluster B (dramatiska, emotionella eller oberäkneliga syndrom): Antisocialt, EIPS/Borderline (EIPS används i Sverige), histrioniskt, och narcissistiskt personlighetssyndrom.
• Kluster C (räddhågade syndrom): Fobiskt, osjälvständigt, och tvångsmässigt personlighetssyndrom.

Personlighetssyndrom i ICD-10

ICD-10 klassificerar personlighetssyndrom och inkluderar undertyper för flera diagnoser, såsom:

• Paranoid personlighetssyndrom: Undertyper inkluderar expansivt paranoid, fanatisk, och känslig paranoid.
• Emotionellt instabilt personlighetssyndrom: Med undertyper som aggressiv och borderline.
• Anankastisk personlighetssyndrom: Ofta refererat till som tvångsmässigt, med undertyper som besatt och tvångsmässig.

Exempel på personlighetssyndrom i vardagen

• Borderline personlighetssyndrom (EIPS/Borderline): En person kan uppleva intensiva känslomässiga svängningar och ha svårt med stabila relationer, ofta med en rädsla för övergivenhet som leder till impulsivt beteende.
• Narcissistisk personlighetssyndrom: Kan yttra sig genom ett överdrivet behov av beundran och brist på empati, vilket ofta resulterar i svårigheter i mellanmänskliga relationer och arbetsrelaterade situationer.

Behandling

Behandling av personlighetssyndrom kan inkludera psykoterapi såsom dialektisk beteendeterapi (DBT) och kognitiv beteendeterapi (KBT), samt stöd från närstående och eventuellt medicinering för att hantera specifika symptom som ångest eller depressiva tillstånd.

Hur får man hjälp?

För att få hjälp med personlighetssyndrom i Sverige, börjar processen ofta med ett besök hos en allmänläkare som kan ge en remiss till vidare psykiatrisk vård. En stabil terapeutisk relation är en bra förutsättning för framgångsrik behandling.

Sammanfattning

Personlighetssyndrom, tidigare kända som personlighetsstörningar, innebär djupgående och ihållande mönster av beteende och tänkande som avviker från det förväntade, vilket kan leda till signifikanta utmaningar i vardagslivet.

Referenser

• American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed.).
• World Health Organization. (1992). International Classification of Diseases, Tenth Revision (ICD-10).
• Gunderson, J.G., & Links, P.S. (2008). Borderline Personality Disorder: A Clinical Guide (2nd ed.).
• Ronningstam, E. (2010). ”Narcissistic Personality Disorder: Facing DSM-V.” Psychiatric Annals, 40(4), 222-229.
• Svenska Psykiatriska Föreningen. (2020). Personlighetssyndrom.